lördag 25 september 2010

Nu börjar barnkalaseländet...

Suck, suck och dubbelsuck. Vi har varit tacksamt förskonade från barnkalas hittills i unge sonens liv. Han har bara varit på ett par kalas tidigare (förutom syskon och kusiner) och det var när han var runt ett år. Nu har vi haft ett par års frist, men nu börjas det. I början av veckan kom en kalasinbjudan till en av dagiskompisarna och kalaset äger rum idag. Ja, det är ju bra i sig att han får komma på kalas, MEN: då ska man ju börja bjuda tillbaka och det är något vi inte ser fram emot. En massa kids som springer runt och skriker och härjar... Nä tyvärr, det är något jag inte gillar något vidare. Så klart att jag fixar ett kalas till sonen, men jag gör det inte med lycka och eufori. Han fyller snart 4, så det är ju dags att börja tänka på att fixa kalas för honom.

Usch vad jag låter gnällig, men sorry min lille fine son; barnkalas är inte det jag gillar mest i världen... ;)

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ordna ett "ur och skur" kalas. Varmkorv, skattjakt och kurragömma, glasstrut.Allt utomhus såklart. Låt kalaset vara i 2 timmar och sen är det slut :-)

Ninas skrivarlya sa...

Ja det är kanske ingen dum ide alls! Ska fundera på det ett tag, kalaset är först om en månad...

Tack för tips fina Juni!

Ninas skrivarlya sa...

Ja det är kanske ingen dum ide alls! Ska fundera på det ett tag, kalaset är först om en månad...

Tack för tips fina Juni!

Anonym sa...

Bra idé Juniphe! Ha en tidsram, 2 timmar är bra. I den där åldern behöver man inte strukturera upp så mycket, de är rätt duktiga på att härja runt själva.

När tjejerna var runt 7-10 år hade vi kalas på bowlinghallen, enkelt och prisvärt, de dukade upp hamburgare (nu tror jag att det är tacobuffé) och läsk. Ungarna var helnöjda.
Kram Kaiza