Har nästan sträckläst boken för jag fastnade totalt i den. Jag fångades av personerna och sveptes med i deras svindlande resa på 280 sidor. Det blev en omtumlande och skakande resa.
Handling (kopierad från adlibris.se):
Gotland sommaren 2010. Turisterna slåss om att få visa upp sig på Tofta strand men varken Tanya eller hennes vänner Emma och Patrik är intresserade av sol och bad. Tanya fyller sitt liv med sex, droger och fest. Trots att hon kämpar hårt fastnar skrattet allt oftare i halsen och att fylleknulla bort en obesvarad förälskelse är inte så lätt som hon trott. Emma lever efter mottot att allt blir bra bara man älskar tillräckligt mycket. Varken en våldsam pojkvän eller själviska vänner kan få henne att sluta tro på kärlekens kraft. Patriks altan är det enda vilda i hans liv. Han städar sitt radhus varje söndag, har inte haft en sjukdag på fyra år och han är hjärtligt trött på sitt tråkiga liv, men vad ska man göra när man är en snäll kille av naturen? Ja, vad skulle hända om man säljer radhuset, bilen, säger upp sig och gör precis vad som faller en in? En bok om vänner en het sommar på Gotland. En bok om hur hemligheter från det förflutna påverkar nuet, om vad människor är beredda att göra för att bli sedda och älskade och vad som händer när det förflutna kommer ikapp.
Mitt omdöme:
Det här är Marias debut, och den är verkligen bra. Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig eftersom jag ville veta hur det skulle gå för de olika personerna, särskilt Tanya och Emma som båda två berörde mig. Boken tar upp hur händelser i ens förflutna påverkar en, och även hur händelser i nuet påverkar en med en misshandlande pojkvän, droger, sex, obesvarad kärlek och besvarad kärlek. Hon beskriver händelserna så att man blir berörd, oavsett om det är misshandel eller erotik hon beskriver, och det är jättebra. Hela känslospektrat får sitt lystmäte i den här boken.
Språket är påträngande (inget för überpryda alltså), men passar så bra in i det här sammanhanget. Hade hon skrivit på ett annat sätt hade boken blivit ointressant och platt. Den har ett bra driv och inga trista transportsträckor, utan pang på rödbetan hela tiden.
Slutet var väntat, men ändå så vackert beskrivet så tårarna föll på mig. Dock var jag nyfiken på den där presenten till Emma... ;)
Betyg: 5 av 5. Rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar